SUOMEKSI | SVENSKA | ENGLISH | FRANÇAIS | DEUTSCH | ESPAÑOL | ITALIANO

JUHANI AHVENJÄRVI

CLAES ANDERSSON

EVA-STINA BYGGMÄSTAR

TOMAS MIKAEL BÄCK

AGNETA ENCKELL

MARTIN ENCKELL

TUA FORSSTRÖM

PENTTI HOLAPPA

JOUNI INKALA

RIINA KATAJAVUORI

JYRKI KIISKINEN

TOMI KONTIO

JUKKA KOSKELAINEN

LEEVI LEHTO

HEIDI LIEHU

RAKEL LIEHU

LAURI OTONKOSKI

MARKKU PAASONEN

ANNUKKA PEURA

MIRKKA REKOLA

HENRIKA RINGBOM

PENTTI SAARITSA

HELENA SINERVO

ANNI SUMARI

ILPO TIIHONEN

SIRKKA TURKKA

MERJA VIROLAINEN

KJELL WESTÖ (ANDERS HED)

EVA-STINA BYGGMÄSTAR (f. 1967) debuterade med diktsamlingen I glasskärvornas rike år 1986. Efter det har hon gett ut tio samlingar. Den senaste, Älvdrottningen, utkom år 2006.
NAIVISTISKA SPRÅKKULLERBYTTOR
NAIVISTISKA SPRÅKKULLERBYTTOR 

Eva-Stina Byggmästar (f. 1967) är en flerfaldigt prisbelönad poet. Men inte enbart det: hon är även bildkonstnär. Hon är uppvuxen i det svenskspråkiga Österbotten, men bor idag i Sverige.

Dikternas typografi är viktig i flera av Byggmästars samlingar. Ofta tvingas orden, skrivna med versaler, in i läsarens medvetande, emellanåt portioneras de ut an efter, så att det tomma, vita utrymmet accentueras. Av orden skapas överraskande kombinationer, åt läsaren ges utrymme för insikter. Samlingen För upp en svan (1992) exemplifierar väl Byggmästars med typografi experimenterande dikt.

Byggmästar debuterade ung - 1986, samma år hon blev student - med samlingen I glasskärvornas rike. Den därpå följande samlingen Amuletten (1987) är långt i monologform, tematiskt mörk, beskrivande känslor av alienation och utanförskap. De två följande samlingarna, Spiralens form (1988) och Drivkrafter (1990) skiljer sig från de tidigare: känslan av ensamhet avmattas, stämningen ljusnar.

Genom hela sin produktion har Byggmästar grubblat över hur identiteten byggs upp, hur existera ensam och i relation till andra. Till detta hör även frågor som berör könet, ävensom frågan: vad är att vara människa. I samlingen Den harhjärtade människan (2001) skriver hon: \"Jag är ingen människa/det var något jag blev sedan\". Samlingen placerar människan mitt bland alla, och inte enbart mitt bland andra människor, utan även bland djur, träd, stenar och växter.

Byggmästar öser ur en stark symbolik, associerar från en symbol till en annan, från det tunga till det lätta, från det lätta till det tunga, från Kristus till en hare. Man kan även se religiösa dimensioner i hennes dikter om man så vill.

Personifiering är en metod Byggmästar ofta använder sig av, likaledes barnets synvinkel. En uppriktig förvåning inför fenomenen åstadkommer lätthet och glädje. Dikternas utgångslägen finns ofta i barndomen, i något sagoaktigt. I samlingen, Den harhjärtade människan (2001), dröjer hon dock bara då och då i det naivistiska. Melankolin kör ständigt förbi det barnsliga. Det har till och med sagts att samlingen i sin dysterhet är tung att läsa.

Byggmästars dikt har från första början stått närmare den rikssvenska än finlandssvenska dikten. Man har betecknat Katarina Frostensson som den svenska poet Byggmästar har mest gemensamt med. Av de finlandssvenska poeterna är det närmast Gunnar Björling och Tomas Mikael Bäck som kan betraktas som Byggmästars själsfränder.

Samlinger av Eva-Stina Byggmästar: I glasskärvornas rike (1986), Amuletten (1987), Spiralens form (1988), Drivkrafter (1990), För upp en svan (1992), Framåt i blått (1994), Bo under ko (1997), Den harhjärtade människan (2001), Näckrosön (2003), Knoppar, blommor, blad och grenar (2005), Älvdrottningen (2006).

Janna Kantola
översättning Martin Enckell


Hund odlar lök i så

Lyckovandring göres med tålöp

Hur höna får

Min ko säger

Ja, grönpäls med

Sover inne i träd

Repa gör landgång