SUOMEKSI | SVENSKA | ENGLISH | FRANÇAIS | DEUTSCH | ESPAÑOL | ITALIANO

JUHANI AHVENJÄRVI

CLAES ANDERSSON

EVA-STINA BYGGMÄSTAR

TOMAS MIKAEL BÄCK

AGNETA ENCKELL

MARTIN ENCKELL

TUA FORSSTRÖM

PENTTI HOLAPPA

JOUNI INKALA

RIINA KATAJAVUORI

JYRKI KIISKINEN

TOMI KONTIO

JUKKA KOSKELAINEN

LEEVI LEHTO

HEIDI LIEHU

RAKEL LIEHU

LAURI OTONKOSKI

MARKKU PAASONEN

ANNUKKA PEURA

MIRKKA REKOLA

HENRIKA RINGBOM

PENTTI SAARITSA

HELENA SINERVO

ANNI SUMARI

ILPO TIIHONEN

SIRKKA TURKKA

MERJA VIROLAINEN

KJELL WESTÖ (ANDERS HED)

PENTTI HOLAPPA
Poeten François Villon... 

Poeten François Villon undvek inte
Döden utan anledning. Den kom
Och tog hans efterlämnade sstrofer,
Tog kroppen och själen med,
Om den kunne återfinnas i sin bostad.

Av den händelse nämner jag en avliden
(en som levde som en vettvilling)
och strax sitter han där mittemot mig
alldeles lik sig med ögonen och kalufsen
och uttalar en kärv sanning med benig tunga.

Man lever inte förgäves, om man efterlämnar
En fläck på ett papper, alltså ett namn i historien.
Så många förråder och slår ihjäl
Och blir inte ihågkomna
Ens i rättsprotokollen.

Hålla VD:ar och andra banditer,
Tyranner och skenheliga predikanter,
Just på detta sätt hämnas poeterna
Det, att de nögdas frukta för att
De kallar saker vid deras rätta namn.
Poeterna finns och kan inte fås att
Försvinna ens i glömskan.


Insomnia

Var inte rädd

Nyckeln

Kråkan

Bulldogg

Inköpsrundan

Ängelns hand

Den 25 oktober

Det långa tåget

Den sjuke och helbrägdagöraren

Frånvaro

Antingen eller

Facklan

Resandehemmets hund

Tåget till förtvivlan

Poeten François Villon...


 
Viisikymmentäkaksi, 1979 
Övers. Martti Soutkari