SUOMEKSI | SVENSKA | ENGLISH | FRANÇAIS | DEUTSCH | ESPAÑOL | ITALIANO

JUHANI AHVENJÄRVI

CLAES ANDERSSON

EVA-STINA BYGGMÄSTAR

TOMAS MIKAEL BÄCK

AGNETA ENCKELL

MARTIN ENCKELL

TUA FORSSTRÖM

PENTTI HOLAPPA

JOUNI INKALA

RIINA KATAJAVUORI

JYRKI KIISKINEN

TOMI KONTIO

JUKKA KOSKELAINEN

LEEVI LEHTO

HEIDI LIEHU

RAKEL LIEHU

LAURI OTONKOSKI

MARKKU PAASONEN

ANNUKKA PEURA

MIRKKA REKOLA

HENRIKA RINGBOM

PENTTI SAARITSA

HELENA SINERVO

ANNI SUMARI

ILPO TIIHONEN

SIRKKA TURKKA

MERJA VIROLAINEN

KJELL WESTÖ (ANDERS HED)

TUA FORSSTRÖM
 

Sommaren gick så fort, och jag minns knappast
längre huset på kullen. Ändå tillbringade jag många
nätter där. Blixtarna lyste upp den väldiga magnolian.
En blixt väljer alltid det minsta avståndet mellan molnet och
markytan. Han som ägde huset syntes just aldrig till, inte ett löv
rördes i vinden. Han spelade Kinderszenen på ett så dyrbart
instrument att man efteråt betvivlade alltsammans. Jag står 
kvar med en nyckel av glas i handen. Rök, mot ansiktet en
mörk fläkt. Vi tror oss lätt förlorade. Djupt där nere
blänker vattnet, en biflod till den mäktiga Missouri.


Snön yr över innergårdens rosor

Bli aldrig vän med en kråka

Sommaren gick så fort

Jag kände en man

Jag kände också en annan man

Bärnsten

Det är vackert på Sicilien om...

Vi har svårt att...

Det finns en dörr...

Vad hjälper det att vara...

Alla har tillträde hit

Snön yr över

På fotografierna är dina...

Den gången

Det är länge sen...


 
Ur Efter att ha tillbringat ett natt bland hästar, 1997