SUOMEKSI | SVENSKA | ENGLISH | FRANÇAIS | DEUTSCH | ESPAÑOL | ITALIANO

JUHANI AHVENJÄRVI

CLAES ANDERSSON

EVA-STINA BYGGMÄSTAR

TOMAS MIKAEL BÄCK

AGNETA ENCKELL

MARTIN ENCKELL

TUA FORSSTRÖM

PENTTI HOLAPPA

JOUNI INKALA

RIINA KATAJAVUORI

JYRKI KIISKINEN

TOMI KONTIO

JUKKA KOSKELAINEN

LEEVI LEHTO

HEIDI LIEHU

RAKEL LIEHU

LAURI OTONKOSKI

MARKKU PAASONEN

ANNUKKA PEURA

MIRKKA REKOLA

HENRIKA RINGBOM

PENTTI SAARITSA

HELENA SINERVO

ANNI SUMARI

ILPO TIIHONEN

SIRKKA TURKKA

MERJA VIROLAINEN

KJELL WESTÖ (ANDERS HED)

LAURI OTONKOSKI (f. 1959) är en kulturell mångsysslare: poet, musiker, essäist och musikkritiker. Han har gett ut sju diktsamlingar, en barnbok samt essäer. I Otonkoskis dikter är iakttagelsen temat. Man låter världen strömma genom sinnena och medvetandet. Ironiska randanmärkningar kryddar den privata upplevelsen. Otonkoski fick Finlandspriset för Ung Konst år 1995, Rundradions lyrikpris Den dansande björnen år 1996, Pekkanenpriset år 1999 och Kyrkokonstens Engelpris år 2001.
DET SMÄRTSAMMA I ATT VARA MÄNNISKA
Men 

Tänk djärvt: himlen är av glas
Tänk djärvare: himlen är av glas
men stenar är lätta

Vad man säger till barnet
när det tar av sig den första anande säkerheten,
sina första sammetsskor:

kasta ett öga på kyrkan och hamnen. Du har ögon.
Äpplet har ett skaligt liv, brödet har ett bördigt motto.
Vattnet har sin väg från
hålans kyla till
vinets värme, och tiden
är utmätt på kartorna, det finns ingen högtid för liten
att firas.

Och:
tänk djärvare
och sov famn i famn

för det är då det krävs djärvhet

när det regnar splitter


Och livet fortsatte, det fortsatte

På morgonen börjar

Det är något

På flykt

Existens

Hörs detta längst

Värmens form

Men

Om det tredje

OM DU FRÅGAR HÄNDERNA


 
Ur Musta oli valkoinen (Svart var vitt), 1995. 
Översättning av Martti Soutkari.