Trädet flyttar sig ur vägen för solen
som en blyg flicka, niger, springer sin väg.
Trädet flyttar sig som en flicka,
man kan höra källor springa fram i flickans ögon.

På fönsterbrädet står tre bilder,
en av dem föreställer en gammal man.
Mannen tar tag i ramarna och springer iväg efter flickan.

Ett mörkt ansikte fyller fönstret
trädet har skrivit ett kinesiskt tecken på månens yta,
antagligen en hel dikt om sorgen.
Ett mörkt ansikte fyller fönstret,
månen tappar sin dikt, rullar in i skogen.

På fönsterbrädet det förgångna, de som går,
den svarta himlen bortom Herakles svärd
är obevekligt djup.