|
Kritikerna, i glömskan starka ser allt, då ljusen mattas av, oundviligt, varje vecka, görs de bokslut över passionsbrott, skattkartor, fallande kors och rock-historien, man undviker att vidröra allta tredimensionellt. Om man än någongång kunde spara sina ögon från bikten, mörda med kameran sin värsta skräck. Peep, Peeping Tom piip piip Det är gott i mörkret. Ingen bär rampljus på ryggen.
|